Jordbruk: Annakvar driv tilleggsnæring
Historisk arkiv
Publisert under: Regjeringen Stoltenberg II
Utgjevar: Landbruks- og matdepartementet
Nyheit | Dato: 13.06.2006 | Sist oppdatert: 05.10.2006
Jordbruk: I 2005 hadde 48 prosent av dei aktive jordbruksbedriftene ei eller anna form for tilleggsnæring attåt tradisjonelt landbruk. Det syner Landbruksundersøkinga til Statistisk sentralbyrå.
Jordbruk: Annakvar driv tilleggsnæring
Jordbruk: I 2005 hadde 48 prosent av dei aktive jordbruksbedriftene ei eller anna form for tilleggsnæring attåt tradisjonelt landbruk. Det syner førebelse tal fra Landbruksundersøkinga til Statistisk sentralbyrå (SSB).Arbeidsinnsatsen i tilleggsnæringane utgjorde 6,9 millionar timeverk i perioden 01.06. 2004-31.05. 2005. Med tilleggsnæring meiner SSB i denne samanheng ein aktivitet som utnyttar areal, bygningar eller maskinar som høyrer til jordbruksbedrifta.
Leigekøyring
Den mest utbreidde tilleggsnæringa er leigekøyring som vert
driven av om lag 10700 jordbruksbedrifter. Drygt 8500
jordbruksbedrifter hadde inntekt frå leigekøyring med bedrifta sine
maskinar utanfor jordbruksnæringa i 2004. Samla hadde desse ei
bruttoinntekt frå leigekøyringa på om lag ein halv milliard kroner.
Gjennomsnittleg var bruttoinntekta frå leigekøyring 58000 kroner
per bedrift.
Samla arbeidsinnsats
Samla arbeidsinnsats på jordbruksbedriftene var på
131 millionar timeverk i 2004/05. Av den samla arbeidsinnsatsen
blei 120 millionar timeverk utførte i jord- og hagebruk, 3,9
millionar timeverk i skogbruk og 6,9 millionar timeverk i
tilleggsnæringar. Frå 2002/03 til 2004/05 gjekk den samla
arbeidsinnsatsen ned med 11,3 millionar timeverk. Det er
reduksjonen i arbeidsinnsats innanfor jord- og hagebruk som har
størst verknad på nedgangen i samla arbeidsinnsats.
Jordbruk: I 2005 hadde 48 prosent av dei aktive jordbruksbedriftene ei eller anna form for tilleggsnæring attåt tradisjonelt landbruk.
13.06.06